R.I.P morfar
idag för 8 månader var jag på förfest med christian hos hans kusin, första gången jag träffa en del folk där, vi va inte så många som tur va.
visste att läkarna inte kunde göra något mer för morfar alla försök att laga matstrupen eller lungan misslyckades, så nu skulle dom bara göra det så smärtfritt som möjligt för han hans sista tid i livet, fast han hade nog helst velat vara hemma eller i grebbestad men nu har man ju inte de valet tyvärr.
pappa hade ringt någr gånger under dagen men hade missat dom och inte haft mod nog att ringa upp, men runt 9 tiden på kvällen ca 7 TIMMAR efter morfar hade gått bort så svara ja när pappa ringde, och han sa dom bland de värsta ja har hört i hela mitt liv. morfar gick bort förut.
jag kan ju inte påstå att jag brast i tårar direkt, men den dagen märkte jag vilka mina vänner var. skicka sms till både emelie,stina, winnie och sussie. stina svarade och emelie ringde direkt typ, dom andra hörde jag inte av på några timmar, jag klarade mit ut på balkongen utan tårar sen brast det totalt, pratade med emelie en stund, sen lugna jag ner mig en stund, ville inte ringa mormor när jag grät som en dåre och knappt kunde andas, så ringde mormor ute på balkongen förstås, ville inte göra de hemska samtalet inför dom andra. pratade med henne en stund, men vart mest arg på både henne och min morbror.
hon sa nämligen att dom hade typ ringt min morbror från stockholm så han åkte ner och va där när morfar gick bort, min andra morbror och mina kusiner va där med och självklart mormor. hon sa att när micke hade kommit så bara strunta han i allt och somna in, men JAG då? vrf va de ingen som ringde mig? dom kunde inte ens besrätta de för mig själv utan fick pappa att ringa de där hemska samtalet. hade dom ringt mig hade jag med åkt ner ju, och morfar då. hans styvson kom ner och då fann han ett lugn men JAG då? var i helvete var jag då?! kunde dom inte ens ringt så jag kunde få säga hej då i telefonen eller genom min mormor.
idag har du varit ifrån oss 8 månader morfar. älskar och saknar dig
jag vet att alkohol inte löser några problem men den dagen är jag glad att jag hade de, och hela tiden genom morfars sjukdom, förut kunde ja ta en grogg bara jag mådde lite dåligt, men de höll inte i längden så nu festar jag inte lika mycke längre, började känna mig som en alkoholist.
nä fan nu sitter ja här och gråter, vill inte att pappa ska se mig gråta.
ett av dom jobbigaste inläggen ja skrivit, kommer ett lika jobbigt på torsda dock:'(
ska snart iväg till jocke mår inte alls bra har vart en jobbig helg, vissa delar av den iaf och nu de här med christian asså. kan ju säga att de e tur att de inte hände på torsda för då skulle jag nog gått under.
visste att läkarna inte kunde göra något mer för morfar alla försök att laga matstrupen eller lungan misslyckades, så nu skulle dom bara göra det så smärtfritt som möjligt för han hans sista tid i livet, fast han hade nog helst velat vara hemma eller i grebbestad men nu har man ju inte de valet tyvärr.
pappa hade ringt någr gånger under dagen men hade missat dom och inte haft mod nog att ringa upp, men runt 9 tiden på kvällen ca 7 TIMMAR efter morfar hade gått bort så svara ja när pappa ringde, och han sa dom bland de värsta ja har hört i hela mitt liv. morfar gick bort förut.
jag kan ju inte påstå att jag brast i tårar direkt, men den dagen märkte jag vilka mina vänner var. skicka sms till både emelie,stina, winnie och sussie. stina svarade och emelie ringde direkt typ, dom andra hörde jag inte av på några timmar, jag klarade mit ut på balkongen utan tårar sen brast det totalt, pratade med emelie en stund, sen lugna jag ner mig en stund, ville inte ringa mormor när jag grät som en dåre och knappt kunde andas, så ringde mormor ute på balkongen förstås, ville inte göra de hemska samtalet inför dom andra. pratade med henne en stund, men vart mest arg på både henne och min morbror.
hon sa nämligen att dom hade typ ringt min morbror från stockholm så han åkte ner och va där när morfar gick bort, min andra morbror och mina kusiner va där med och självklart mormor. hon sa att när micke hade kommit så bara strunta han i allt och somna in, men JAG då? vrf va de ingen som ringde mig? dom kunde inte ens besrätta de för mig själv utan fick pappa att ringa de där hemska samtalet. hade dom ringt mig hade jag med åkt ner ju, och morfar då. hans styvson kom ner och då fann han ett lugn men JAG då? var i helvete var jag då?! kunde dom inte ens ringt så jag kunde få säga hej då i telefonen eller genom min mormor.
idag har du varit ifrån oss 8 månader morfar. älskar och saknar dig
jag vet att alkohol inte löser några problem men den dagen är jag glad att jag hade de, och hela tiden genom morfars sjukdom, förut kunde ja ta en grogg bara jag mådde lite dåligt, men de höll inte i längden så nu festar jag inte lika mycke längre, började känna mig som en alkoholist.
nä fan nu sitter ja här och gråter, vill inte att pappa ska se mig gråta.
ett av dom jobbigaste inläggen ja skrivit, kommer ett lika jobbigt på torsda dock:'(
ska snart iväg till jocke mår inte alls bra har vart en jobbig helg, vissa delar av den iaf och nu de här med christian asså. kan ju säga att de e tur att de inte hände på torsda för då skulle jag nog gått under.
Kommentarer
Trackback
